Guldgruvan Pinterest

Ni har väl inte missat guldgruvan Pinterest? Pinterest är en sida/app med vars hjälp man kan – som de säger själva – ”spara kreativa idéer från webben”.

Man kan skapa olika anslagstavlor (”boards”) åt sig och följa andra som är på Pinterest och spara det som de har sparat åt sig själv. Man kan också själv spara sidor/bilder direkt från webben. Sidor som liknar sidor man sparat kommer automatiskt upp i ens flöde.

Förutom all möjlig annan (fritids)inspiration som Pinterest bjuder på för min del, så har jag en board som jag döpt till ”Skolvärld” där jag samlar allt möjligt som man kan utnyttja i undervisningen: färdiga övningar, bilder, spelunderlag etc.

Fantastiskt och beroendeframkallande.

Läs mer här och gå med!

PS. Om du någon gång ska ordna en fest och behöver idéer är det här också det rätta stället för dig.

En annan bild

I förra inlägget skrev jag om Martin Tallvids föreläsning och T-pack modellen. Här under sportlovet fick jag hem det nyaste numret av Pedagogiska magasinet där det stora temat var kollegialt samarbete – och att vi har mycket att lära oss av varandra. Så inte var jag väl helt ute och cyklade med mina tankar.

En annan bild som Tallvid presenterade var den här:

Gartner’s Hype Cycle

Den beskriver hur ett fenomen oftast blir en väldig ”hype” rätt så fort, för att sedan ”floppa totalt” och först då lite längre tid har gått sakta men säkert bygga upp sig till en nivå där man kan utnyttja fenomenet på ett ändamålsenligt och vettigt sätt.

Det är på något sätt en trösterik bild på digitaliseringen i skolan, tycker jag. I många skolor har det kanske gått till t.ex. så att alla elever får en padda och ”hypen” kring att använda digitala verktyg är stor. Sedan märker både lärare och elever att det inte riktigt funkar: man har inte pedagogiken i fokus, man kan inte använda apparaterna, eleverna har inte med sig apparaterna, man tror inte själv på vad man egentligen håller på med etc. Motivationen tryter och ”ingenting blev bättre med digitaliseringen.”

För att kunna jobba med digitaliseringens pedagogiska mervärde som borde vara utgångsläget, krävs ett målinriktat arbete som inte uppstår över en natt. Men med ett ihärdigt utvecklingsarbete når man enligt bilden i alla fall upp till en rätt så hög nivå som faktiskt sedan hålls där. Då öppnar man upp för digitaliseringens möjligheter! Den är inte det enda saliggörande, men inte heller ett monster.

Bild från: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Gartner_Hype_Cycle.svg

BiteSlide

I franskan har vi med ettorna testat en ny sida BiteSlide i den här perioden. Det är en sida där man egentligen kan göra s.k. slidebooks, alltså böcker eller presentationer i slideformat. Vi använde dock bara en slide per grupp för att göra en plansch.

Jag har tidigare använt verktyget Glogster för att göra planscher. Det är mångsidigt och fräscht, men i takt med att dess popularitet ökat har det också börjat kosta. Så då försökte jag hitta alternativ och stötte på BiteSlide. Verktyget har inte lika många bakgrunder, lappar och bilder att välja mellan som Glogster, men studerande lyckades få ihop väldigt snygga planscher ändå. De jobbade i grupper och lagade en plansch om ett franskspråkigt land (inte Frankrike).

Jag registrerade mig som lärare på sidan och fick då en klasskod som jag gav till studerande då de registrerade sig. På det sättet är de nu alla i min ”franska-klass” på BiteSlide och har ett projekt per grupp på gång. Samma slidebook kan editeras av flera elever, bara den som skapat boken lägger till de andra som ”editor”.

Jag kommer åt alla planscher och kan se på dem både under och efter arbetet. De finns förstås online i deras böcker och egentligen kunde man ju slå ihop alla till en enda bok, där varje land har en slide, men den här gången valde jag att printa ut dem, eftersom jag gärna hänger upp sådant här i klassrummet!

Nu återstår bara del 2 av projektet: en film som handlar om någon del av det valda landets kultur. Ser med spänning fram emot resultaten! 🙂

Vocaroo

Det finns en trevlig nätsida som heter Vocaroo. Jag fick tips om den på en fortbildning och ger det gärna vidare! På sidan kan man banda in ljudfiler och den är mycket enkel att använda.

Jag har använt den i både franskan och tyskan till uttalsövningar (för eleverna hade önskat sådana). I tyskan har vi också bandat in vägbeskrivningar. Jag tycker det är en situation som är vettigare att göra muntlig än skriftlig. Då sitter eleverna vid sin dator med ett par hörlurar med mikrofon. Sedan sätter man på inbandningen, talar och avslutar inbandningen. Om man inte är nöjd kan man banda in på nytt.

Sen då man är nöjd, eller åtminstone färdig, klickar på ”Click here to save the link”. Då får man en länk till inbandningen. Man kan ladda ner filen i mp3-format till sin egen dator, men jag har helt enkelt låtit eleverna kopiera in länken i en inlämningsmapp på vår kurssida på moodle. Sen är det bara för mig att gå in på länken och lyssna på var och en. Länkarna finns kvar i 3-4 veckor, sedan raderas de helt enkelt så att länken inte längre fungerar.

Som bäst har vi provvecka och mina prov har börjat/ska börja med en muntlig del. I tyskaprovet hade eleverna två muntliga uppgifter och sammanlagt 20 minuter på sig att lösa dem. Det gick mycket bra! Så här såg det ut:

Då eleverna fick uppgiften blev det förstås helt knäpptyst då de läste igenom den. Sedan markerade en och sa: ”Men Benita, det här är ju jättepinsamt för den som ska börja.” Men då en vågade börja tala, hakade de andra genast på och sedan var inget pinsamt längre. 🙂

Mer om digitala prov kommer i senare inlägg.

Några PS. om Vocaroo:
– Sidan ligger ofta bakom en brandmur eller säkerhetsvägg om man använder den i skolans nät.  Med ett par samtal till IT-enheten löste sig det här problemet (de måste öppna en viss port).
– En stor fördel med sidan är att den är ”öppen” på nätet – man behöver inte registrera sig och komma ihåg ytterligare ett användarnamn och lösenord.

Länk till webbinariet

Här kommer en länk till webbinariet jag höll för en vecka sedan. Efter en något trevande början kommer jag väl igång helt bra 🙂 Det handlar alltså om digitala verktyg i språkundervisningen och är i praktiken exempel på olika verktyg jag använder i min undervisning.

För att titta, klicka HÄR!

Webbinarium om digitala verktyg i språkundervisningen

Jag ska hålla ett webbinarium om digitala verktyg i språkundervisningen (korta främmande språk, men mycket går ju att tillämpa i andra språk och på andra nivåer också) i GNets regi på onsdag 4.3. kl. 14.30. Det tar ungefär en timme.

Jag kommer att ge några tips på digitala verktyg och berätta hur jag använt dem i min undervisning.

Det går bra att hänga på då, anmäler sig gör man här.
Man behöver bara en dator och eventuellt hörlurar om man inte kan ha ljudet påslaget i rummet man sitter.

Det går också att se på inbandningen i efterhand.

Kahoot!

Kahoot! är ett webbaserat gratisverktyg med hjälp av vilket man kan göra quizzar med flervalsfrågor. Som lärare registrerar man sig på sidan: getkahoot.com (klicka på Sign Up).

Sedan klickar man på Quiz för att skapa ett nytt test.

Man fyller i frågan (blå ring på bilden) och bestämmer hur lång tid eleverna har på sig att besvara den (röd ring). Man kan också lägga till en bild till frågan. Sedan anger man 2-4 svarsalternativ. Genom att trycka på – eller + (grön ring) bestämmer man hur många alternativ man vill ha. Minst ett av alternativen måste man ange som ”Correct” och det gör man genom att klicka på den röda ”Incorrect” knappen under alternativet så den blir grön (svart ring på bilden). På balken längst ner kan man lägga till en ny fråga (gul ring), ta bort frågor etc. När allt är färdigt klickar man på den gröna knappen längst ner till höger: ”Save & continue”.

Då ser man en sammanställning på frågorna man skrivit och kan ändra ordningsföljd på dem om man vill. När man är nöjd klickar man igen på ”Save & continue”. Sedan kommer en sida där man kan fylla i lite mer info om sin quiz (på vilket språk den är och för vilken målgrupp etc) och detta avslutas åter med att klicka på ”Save & continue”. Sen byter den gröna knappen namn till ”Done” och då klickar man på den.

Eleverna laddar ner appen Kahoot!   eller går in på adressen kahoot.it. När du startar quizzen på din sida (tryck på ”Play now” och sedan på ”Launch”) kommer det fram en ”Game pin” som eleverna ska skriva in på sin sida/på appen för att komma till samma quiz.

Här är en bild från Kahoots egen sida (getkahoot.com) på hur det ser ut när man gör quizzen i klassen. Din sida visar frågan och alternativen (på storskärm) och elevernas mobiler/plattor/datorer visar samma symboler som alternativen har och eleverna ska trycka på rätt symbol.

Eleverna får poäng för rätt svar och för hur snabba de är. Efter varje fråga visas ett stapeldiagram på hur många som svarade de olika alternativen och efter det visas elevernas poäng i en resultatlista. Den delen kan man ju snabbt klicka vidare  och snabbt sätta igång nästa fråga i stället, om man inte vill ha för mycket fokus på poänglistan.

Jag har hört om flera språklärare som använder Kahoot! för ordförhör, för att kolla genus (t.ex. i tyskan kunde man ha der, das, die som alternativ och sedan smälla fram substantiv) eller grammatik (varför inte adjektivens ändelser?).

Själv använder jag det för tillfället med tvåorna i franska, som nu läser kulturkursen (b2.5/b3.7 i läroplan). Vi börjar varje lektion med fem frågor à 60 sekunders betänketid. De flesta frågor handlar om fransk kultur (allt från a-ö), men det finns också geografifrågor, ordkunskap och andra allmänbildande frågor. Ibland är det själva frågan som är en utmaning; ibland är det språket, eftersom frågorna och alternativen bara står på franska. Frågorna har jag tagit från ett gammalt spel jag har med frågor om Frankrike.

Jag har ju inte ännu så stor erfarenhet av Kahoot!, men jag tycker det är relativt enkelt att använda. Eleverna tycker om tävlingsmomentet och idag hade de fram mobilerna och väntade på ”game pin” innan jag ens hann säga att vi börjar med dagens quiz. 🙂